What's in it for me???

Ja, det var faktiskt en förälders allvarliga fundering när frågan kom om att hjälpa till i föreningen som hennes barn tränade i. Hur egocentrisk får man bli?
- Visst, man ska ta vara på sin tid på jorden, sköta sig, tänka på sig själv och njuta - MEN, någon måtta får det väl vara på dessa egoistiska tankar!  Varför har man då skaffat barn? Ifall man ändå bara ska tänka på sig själv?

Den här egoismen kommer fram på många ställen, men jag hade faktiskt tron att den inte gått så långt som att prioritera sig själv före sina egna barn -men där är vi.

Vi ideella föreningar som har aktiviteter för barn ses av många som en slags "barnpassning" så att de kan gå iväg och förverkliga sig själva - träna, frissan, massage, bokcirkel, fika mm mm

Det är dessa föräldrar som "dödar" den ideellt uppbyggda idrottsrörelsen i Sverige.

Kanske dags att säga stopp och kräva närvaro - vi har möjligheten för vi har en kö av aktiva som vill in. Eller det finns ett annat alternativ - starta en kommersiell verksamhet vid sidan om som inte kräver ett engagemang, men då blir det ju så att endast de med pengar får med sina barn på aktiviteterna.

"Ingen kan göra allt, men alla kan göra nåt" ... det är detta som bör vara grundbulten i den ideella idrottsrörelsen !

Vill man vara med så måste man bidra - that's it!